Med anledning av ett antal anmälningar till AGM samt en diskussion under 2015 vill AGM, efter samråd med Sveriges Annonsörer, som tillsammans med SVL, Sveriges Bryggerier och Sveriges Marknadsförbund står bakom näringslivets rekommendation för alkoholmarknadsföring, lämna följande förtydligande beträffande användning av ordet ”äkta” i alkoholreklamsammanhang.
AGM avråder från att ordet ”äkta” används i reklamsammanhang. Det föreligger inte något allmänt totalförbud mot att ordet används men utrymmet är begränsat. Det finns en betydande risk att reklamen bedöms som vilseledande och därmed i strid med marknadsföringslagen.
Skäl för rekommendationen
I enlighet med vederhäftighetskravet i marknadsföringslagen ansvarar avsändaren för att påståenden som används i reklam och marknadsföring är vederhäftiga. Avgörande vid bedömningen av ett reklambudskap är det intryck som genomsnittsmottagaren får vid en hastig kontakt med annonsen i fråga. Avsändaren måste kunna bevisa att detta intryck är vederhäftigt, i annat fall anses marknadsföringen vilseledande. För det fall reklamen kan uppfattas på flera sätt måste avsändaren kunna styrka vederhäftigheten i samtliga dessa fall. Vilket intryck andra än mottagaren kan få eller vad avsändaren eller annonsören har menat saknar i princip betydelse vid vederhäftighetsbedömningen.
För skyddade beteckningar är det enligt AGM inte tillåtet att använda ordet ”äkta” eftersom det inte finns/får finnas en motsats.
För övriga beteckningar finns ett utrymme att använda ordet äkta. Det får dock inte ske på ett sådant sätt att genomsnittskonsumenten får intryck av/uppfattar reklamen så att det även finns ”oäkta” produkter på marknaden (om så inte är fallet). I så fall vilseleds konsumenten och det är som sagt inte tillåtet, vare sig för alkoholdrycker eller för övriga produkter.